Igår var jag och gjorde vad jag var tvungen att göra, jag bytte ut min p-stav. Barnmorskan var värsta hård i personligheten och det gjorde mig ju inte riktigt mindre rädd. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Det kändes som när jag var 6 år gammal och skulle ta min första spruta och bara vägrade. Jag vill vägra igår men det går ju inte för sig, tyvärr. Min kära mamma följde med mig, dock var hon inte lika mycket stöd som jag hoppades. Jag grät som ett litet barn men lugnade efter ett tag ner mig, mamma därimot var tvungen att gå ut ur rummet för hon var nära på att svimma, haha! :D Jag överlevde me har nu så ont i hela armen att jag inte ens kan lyfta den. Inte kul alls faktiskt. Jag hoppas att det är bättre till imorgon, åtminstonde så jag kan ta en dusch. Detta inlägg har tagit mig ca. 15 minuter att skriva, hahaha. En hand är inte min grej..