Ehm. Jag ska på spinning med min mamma idag. Jag har en sådär konstig känsla i magen som är blandad förtjusning och förskräckelse.  Livrädd skulle väl vara rätt ord.

För det ena vet jag inte hur länge sen det var jag tränade eftersom jag inte dansar längre, och för det andra VET jag att om man väl börjar trampa på de där pedalerna finns det inget stopp. Lägg på att jag är rädd om min arm, mitt knä och min tå också. Fin blandning.

Nu ska vi äta lite, sen åker vi. Jag kör, självklart. Övningskörde förut också och vad bra det gick :D Underbart att jag är på väg i rätt riktning!

Nu: Mat.
Ciao!