Har jag sagt hur nöjd jag är med livet just nu? Mina vänner har alltid funnits där för mig, och gör det än. Det är jag evigt tacksam över! Samma sak med min familj. Men en liten (eller gigantisk) sak som har hänt är att jag är så upp-över-öronen kär som man kan bli. Johan får mig att känna sån lycka, riktig jävla lycka. Jag är så glad att han finns där för mig och tycker om mig för den jag är. <3

Sättet han ler mot mig när vi ses.
Det får alltid mitt hjärta att banka ett slag extra.

Nu ska jag äta, ciao!