Att flytta till Eskilstuna och ta den chansen var det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Utan tvekan. Det har öppnat så otroligt många möjligheter och jag har vuxit så otroligt de senaste 4 månaderna. Jag trodde aldrig man kunde älska sitt jobb så mycket som jag gör.

Med det sagt kan jag också säga att det ofta är så jävla tufft och jobbigt. Den senaste veckan har varit ett rent helvete utan sömn och massa tårar om nätterna. Vet ibland inte vad jag gör här eller om jag ska ge upp och flytta hem igen.. Det låter så hemskt att säga och det gör ont att säga det.. Jag saknar Johan så jävla mycket, det går inte ett telefonsamtal utan att jag sitter där med gråten i halsen för att jag vet att jag får somna utan honom, igen. Jag saknar min älskade mamma som stöttar mig i vått och torrt och som jag har blivit så hilma nära med sen jag flyttade. Vet att hon alltid finns där, min pappa med. Hade aldrig fixat det här utan nån av dem, men det är hjärtskärande att ha dom 13 mil bort. Det gör så jävla ont.

Det enda som håller mig på fötter är dansen. Att få träffa mina underbara, älskade elever och se dem köra gärnet. Alla underbara jobbarkompisar som alltid blir glada för att just jag kommer. Det är sådana saker man inte tar för givet. <3

Jag vill inte flytta tillbaka, jag tänker inte ge upp som jag gjort så många gånger förr. Jag är inte den tjejen längre.